Äntligen!!!

har vår semester börjat. Ja, det har varit långa sista veckor och bara vänta på detta. Fast för min del heter det väl egentligen arbetslös. Jag har ju sagt upp mig och gjorde min sista dag i fredags. Med blandade känslor gick jag därifrån. Nu är det nya äventyr som väntar och det ska bli spännande att se var de leder. Jag börjar med ett år på folkhögskola och lär mig mer om konsthantverk efter det får vi se om det blir mer skola eller om det blir något annat spännande.
Helgen har vi tillbringat på Falu BK och genomfört årets KM. Igår tävlade Thomas och B´zaja i söket. Tyvärr hade "Zajan" glömt bort momentet platsliggning, så hon fick en nolla på det. Slutresultatet blev en tredje plats på KMet.
Idag körde jag och Greia lydnadstävlingen. Sammanlagt var det sju hundar som ställde upp i endast lydnadsklass 1 och 2. Greia hade också glömt bort lite moment så vi slutade på en femte plats. Det är väl kanske bra om man tränar!!!?
Hela arrangemanget gick i alla fall jättebra och stämningen har varit på topp. I veckan innan har det varit det traditionella sommarlägret. Tyvärr har vi inte haft möjlighet att vara med, men till nästa år så ska vi se till att vara lediga denna vecka och dra dit husvagnen. Ett roligt och enkelt arrangemang som man egentligen inte vill missa.

Edsbyn/Voxna

På lördag morgon packade vi bilen och for upp till Edsbyn för en träningshelg med halvbröder, helbror och andra vovvar. Lennart, Anna, Åsa och Carina hade redan startat sin träningshelg på fredagen och var i full gång även på lördag morgon. Då vi hade ett 70-års kalas att festa till på på fredagkvällen så hade vi ingen möjlighet att komma förrän på lördag förmiddag. Då festen varit lugn kom vi iväg i skaplig tid på lördag morgon och slöt upp med gänget på Edsbynd BK. Där var det bara att komma i takt med de övriga, så ut på lydnadsplan bara :)
Helgen fylldes med spår, sök, lydnad, skotträning och uppletande. Magarna fylldes med en massa mat. Anna hade med stort allvar tagit sig an uppfödandet av människor och jag är säker på att vikten ökat trots allt springande i skogen. Fördelen med den enorma mat är väl att man inte behöver äta på en vecka ;) Det var jätte gott! så man åt väl lite mer än vad man borde...
Tyvärr så går tiden alldeles för fort och då en annan fortfarande jobbar, så var det bara att masa sig hem. Nu är det i alla fall bara en vecka kvar till semester eller egentligen ska jag väl säga arbetslös :) Det känns verkligen att jag vill vara ledig nu. Speciellt efter en sån här helg, så vill man vara ledig och fortsätta tränandet.
Tack alla för den här helgen - speciellt Lennart och Anna för att vi fick våldgästa er :)

Träning på klubben

Igår skulle vi möta i tävlingssektorn på klubben. Passade på att åka dit lite tidigare så vi skulle hinna träna lite lydnad jag och Greia. Vi var ganska ensamma där. Maria och Axa var på samma plan och det var en till där på agilityplan. Därmed hade vi det ganska störningsfritt.
Det var ju ganska varmt också och jag tror att fröken är lite värmekänslig. Fria följet var mycket okoncentrerat och positionen kass. Jag kände min irritation komma, så vi bytte moment. Började med rutan. Hon har ju fått för sig att hon ska gå in i rutan vid vänstra framkonen och sedan vända upp mot mig. Det gör att hon hamnar utanför rutan!!! Nu hade hon dock ändrat taktik. Går rakt ut mot rutan, gör en lite sväng runt högra framkonen och vänder in i rutan. Jag kommenderar stå och hon ställer sig i bakkanten av rutan = matte glad :) Vi gjorde ett par skick till och hon gör på samma sätt igen. Bäst att sluta medans man är på gott humör. Apporteringen var också bra. Jag är dock inte helnöjd med ingångarna, så vi tränade mer på dem. Hoppet har det ju också gått lite troll i då hon gärna gjort en stor vändning åt vänster och därmed kommer utanför hindret. Igår vände hon på en femöring och kom ut bra i avstånd från hindret = matte gladare :) Sen har vi ställandet i inkallningen. Jag får inte till det som jag vill ha det - tvärnit med frambenen direkt på kommando. Hmm, hoppas på att få en lösning av Sofie på distriktslägret som vi ska på vecka 31.
Efter träningen hade tävlingssektorn möte. Det var bara jag och Maria som hade tid denna kväll, men ack så mycket vi fick gjort. Båda två mycket entusiastiska som vi hoppas smittar av sig på övriga klubbmedlemmar ;)

Inlägg nr 100

Detta blir alltså mitt 100:ade inlägg i denna blogg som startade 10 april 2006. Kan väl inte påstå att jag är den flitigaste bloggaren, men å andra sidan tröttar jag inte ut er läsare heller ;)

Dagens blogg kommer alltså lite sent då den handlar om lördagens bravader.

Vi hade fått äran att bevista Helena och Andreas bröllop. Kl. 15.00 satt vi i Torsångs kyrka och väntade med spänning att brudparet skulle komma in tågande. De var jätte fina båda två, eller alla tre föresten. Ellen var ju med som tärna och den flickan är ju så söt, så Andreas kommer att få svårt att hålla pojkarna borta framöver. Akten gick bra och båda sa ja! Väl ute ur kyrkan så var det ju förståss kameror i alla hörn som klickade hela tiden. Tyvärr hade vi inte riktigt vädergudarna med oss. Just då höll det i alla fall uppe, men det blåste kallt.

Sedan bar det iväg till Rankhyttans herrgård där festen skulle gå av stapeln. Brudparet åkte i egen bil och som vanligt fick vi vänta på att de skulle komma till festen. Medans vi väntade skålade vi både för brudparet och toastmastern (Andreas bror) som blivit pappa under natten. Grattis till dem! När brudparet väl behagade komma ;) så skålades det igen.

Maten serverades en trappa upp. Det var skagentoast som förrätt, oxfilé till varmrätt och så klart en 4:a vånings brudtårta till efterrätt. Mycket mätt blev man. Festen fortsatte sedan en trappa ner med brudvalsen. Vi hade mycket trevligt och önskar dem all lycka i framtiden.

Lydnadstävling

I fredags tävlade jag och Greia i lydnadsklass 2. Nervositeten slog in när jag åkte från jobbet. Hade ju torsdagsträningen i huvudet och den hade inte gått bra. Helt plötsligt kunde hon inget moment alls, kändes det som. Stort arbete pågick i mitt huvud för att få bort de negativa tankarna. Kvällsmat var det inte att tänka på. Det fick vänta! Tur att man fått i sig lunch i alla fall. Väl på klubben så kändes det bättre. Visst, fuktansvärt nervös fortfarande, men inte så negativt längre.
Klass ett började och de var fem stycken. Greia fick vara i bilen. Vi var sex stycken i 2:an och vi gick som sista ekipage. Platsliggningen började, vi gick och gömde oss. Där bakom hör jag hur någon piper... hmm, var det damen som pep??? Nä, det var hunden bredvid som även hade krupit fram en bit. Även en annan hund hade flyttat sig framåt och rest sig upp. Detta hade dock inte stört Greia utan hon låg kvar tyst och stilla. Sedan kom nästa grej. Jag har ju fortfarande inte kommit på hur hon ska förberedas för att gå bäst. Hmm, ja upp till klubbstugan bland alla människor var ju ingen idé att gå. Då ska det ju bara faras runt. Vi förflyttade oss en bit från plan och där fick hon ligga. Endast övriga tävlande stod där nere och det var lugnt och samlat. Sedan blev det lite uppvärmning med kontaktövningar och stegförflyttningar. In på plan - allt kändes samlat och koncentrerat. Jag visste dock att detta kunde explodera när som helst, då hon nu legat lugn och samlad en längre stund. Fria följet gick så där. Lite för vid i svängarna och sen satt ju Sivan och skrev, så när vi måste gå rakt mot henne blev det svårt. Men med ett litet ljud så höll sig Greia från att gå och hälsa! Bra gjort. För dagen hade vi glömt hur läggandet gick till. Matte var nog lite torr i munnen och fick inte fram rätt ord och ljud. Inkallningen fick vi ta till lite dubbelkommandon, men det räddade ju också poängen ;) Mattte fick också en hint om hur mycket damen kan egentligen. Som "Rutan"! Jag skickar henne och säger stå. På stå kommandot hamnar hon utanför rutan helt. Hmm, tänkte jag. Nu får jag inte in henne för det kan hon inte... Säger åt henne rutan igen och hon går klockrent in i rutan och jag kan ställa henne. En mycket glad matte. På hoppet såg jag att nu börjar koncentrationen tryta. Hon gjorde momentet, men blicken började sväva iväg. Så sista momentet fjärrdirigeringen så var skogen mycket intressantare att titta på än mig. Hon gjorde skiftena, men på andra sättandet fick jag lov att ge ett extra kommando.
Greia höll sig genom hela programmet utan att explodera. Duktig flicka! Koncentrationen höll mycket bra trots att den började svika på slutet. Det är inte lätt för en flams-maja att hålla sig så länge. Matte är supernöjd och det hela räckte till ett 1:a pris och en fjärde placering.