Dags för uppdatering...

Ja, här är det lite dåligt uppdaterat och med tanke på att jag nu är "ledig" så borde det ju vara bättre men men.
Vad gör vi? Jo, det mesta har väl gått i träningens tecken. Ibland känns det som att jag flyttat till klubben. Det är väldigt skönt att vara på klubben på dagarna för då är det lugnt och vi har hela stället för oss själva. En hel del lydnad har tränats, men även spår och uppletande. Att vi är där på dagtid gör ju att vi kan skjuta lite när vi vill, så det har det blivit massor av. Greia sköter sig mycket bra i platsliggningen med skott. Hon fick ju för sig här ett tag att man skulle resa sig och gå, men det har jag nu talat om att det får man inte.
Lydnaden då. Jo, det går framåt och vi finputsar positioner och andra skavander som gör att 10an inte blir ;) Jag har anmält oss till tre lydnadstävlingar nu. Vi ska köra 2:an då jag mest vill träna mig själv. Min nervositet visar sig alldeles för tydligt i fria följet. Mina ben hänger liksom inte med och då blir Greia svajig i positionen. Jag har nu gett mig fanken på att det ska bli bra och därmed gör vi klass 2 trots att vi redan har ett 1:a pris där. Klass 3 är vi heller inte riktigt klara för, men där börjar momenten lossa. Vittringen har det gått troll i och Greia har inte förstått vad jag vill. Nu har vi kört hårt med det momentet här hemma och polletten börjar trilla ned. Igår kunde vi köra med tre "rena" pinnar + min och hon tog den rätta direkt ;) Glad matte!
I lördags körde vi spår. Vi var på ett nytt ställe, så markerna var helt okända för oss. Jag har väl inte tänkt så mycket på björn någon gång när jag lagt spår förut. Det är ormarna jag är rädd för. Men Kristin var snäll att påpeka björnen för mig innan vi la ut spåret. Hmm, hur lättpåverkad är inte jag. Efter en stunds promenerande i skogen så började jag bli lite nervös. Tänk om jag kom emellan en unge och hona. Tyckte också att jag gick i den perfetka björnskogen, så snart dök de nog upp... Tillbaka till verkligheten: och hur sjutton trodde jag att jag visste hur den perfekta björnskogen såg ut??? Visste ju inte ens om de sett björnar i just den skogen vi var i... Suck, jag kan verkligen skrämma upp mig själv.
Greias spår var nog snudd på ett lägre spår. Upp och ner och hit och dit. Kristin hade tappat bort sig lite, men det utgav sig till ett jättebra spår. Greia tuffade på och tog alla pinnar och hade endast en lite detour, som dock inte var något lång. Efter slutpinnen hade Kristin fortsatt spåret på en grusväg och sedan lagt en pinne. Vi fortsatte på det och Greia hade lite svårt att tro att spåret kunde gå där. Hon gick gärna upp i skogen igen, men drogs hela tiden tillbaka till vägen. Nöjda med dagens övningar åkte vi vidare till klubben och tränade lydnad.
Här hemma har vi nu äntligen fått golv på vår altan. Nu är det bara räcke och tak som fattas, men vi kan ju redan nu börja använda den. Så skönt!!! Det blir kanonbra. Tyvärr kan den inte utnyttjas idag då det regnar, men solen är väl på väg....

Nytt försök

Jaha, då har man varit ute på ännu en lägre spår tävling. Idag var det hemma klubben som hade den och vi var naturligtvis med. Då vi ännu inte fått till platsliggningen till 100% så avstod vi den. Budföringen gjorde vi med ett slutresultat på 8,5 poäng. Det var jag väldigt nöjd med. Trots den tidiga timmen (Vi hade samling 8.00) så hade temperaturen stigt bra nog. När vi senare åkte ut till spåren var det 28 grader. Hmm, vad man riktigt längtade ut i skogen... Nä, där var det hett och fruktansvärt torrt. Vi hade dragit startnummer 2, så vi kom iväg fort. Påsläppet gick bra. Det riktigt dammade om oss i spåret. Dock inte bara för att det gick fort... Första pinnen - Yes, vi är på G! Långt till andra pinnen, känns inte riktigt rätt, men hur ska jag kunna ta tillbaka henne när jag inte har en aning??? Vi fortsätter och snart hittar vi pinne 2. Nu får någon människa för sig att det skulle skjutas hej vilt. Nja, sa Greia, det vet jag inte om jag tycker om. Hon funderade en stund om det inte vore bättre att gå tillbaka, men jag sa vänligt men bestämt att vi faktiskt kan spåra ändå. Hon ger sig iväg om än saktare än tidigare. Nästa pinne! Här vann hon verkligen högsta vinsten. Massor av köttbullar och vatten så klart. Vi fortsätter. Spåret fortsätter med funderingar på om det verkligen är rätt och misstänksamhet mot skotten. Efter många om och men hittade vi i alla fall slutet. Jag kände dock att det här kan ha tagit för lång tid. Mottagarna trodde att det var lugnt, men domarna har ju sitt att säga också. Lite pustande och klädbyte och vattning av hundar, så åkte vi sedan tillbaka till klubben. Nu blev det lång väntan. Till start kom det 14 hundar, men kvar till lydnaden blev bara 4. Tyvärr var vi inte en av dem. Vi hade 3 minuters övertid!! Grrr, jag som var så laddad och verkligen kände oss i rätt fas för att lyckas med lydnaden till en uppflyttning. Jaja, det vill sig inte alltid. Jag är dock supernöjd med Greias prestationer i spåret. Som sagt så var det fruktansvärt torrt och jätte hett. Sen finns det inte mycket marginal i lägre spår till att ta en detour eller fundera på vad som ska göras. Nu tränar vi på och kommer igen senare!
Grattis Cilla och Mixa som nu blivit champion i lägre klass spår - inom tre veckor har de lyckats blivit uppflyttade tre gånger ;)