Kynaligans blogg

onsdag, december 31, 2008

Årets sista dag

Jaha, då är det snart dags att lära sig skriva nytt årtal igen. Som alltid lär det väl bli en del fel... Kylan har gett sig till känna och jag är inte speciellt road. Drar mig för att gå ut, men har man djur så är det bara att klä på sig.
I förrgår bestämde vi oss för en ny bil, en Renault Kangoo (lilla blå). Vi får den dock inte förrän fredag den 9de. Det är lite de skulle fixa åt oss på den först. Och vi fick väl lov att gå med på att de skulle få ledigt över nyår ;) Men vi kan nog klara oss med en bil tills dess.
Vi har ju nu fått bakrutan fixad. Det gick fort. T ringde på måndag morgon och vid lunch lämnade vi in den. Sedan hämtade vi den vid halv 3. Det tycker jag är service. Att det dessutom går på försäkringen gör livet lite lättare!
Igår fick Jolin sin 1-års vaccination. Hon hade skött sig och inte tyckt att det misshandlade henne. Helt otroligt att hon redan blivit ett år.
På kvällen gjorde jag, Helena och Hanna Kupolen. Behövde lite nya kläder. Köpte en riktig festblåsa till nyår - jeans och t-shirt ;) Har inte bestämt mig och det blir en blå eller beige t-shirt än, men det löser sig till kvällen. Nädå, nå bättre ska jag nog hitta att dra på mig till kvällen. Dock inte något paljettigt eller glittrigt!
Ha ett riktigt GOTT NYTT ÅR och lova inget ni inte kan hålla. Då är det bättre att låta bli!

lördag, december 27, 2008

Och så var det slut

Julen är över och man får tid till en liten omladdning inför nyår. Som vanligt är inte planerna färdiga för det än, men det är ju flera dagar kvar...
Och vad har då hänt. Julafton började med en tur till svärföräldrar och sedan svärmormor Mimmi (säger man så??? Nä, bara Mimmi låter bättre!). Hundarna fick stanna hemma nu, så det inte skulle bli så lång tid i bilen. Vi skulle ju senare till min storasyster och där finns det många katter... vilket gör att våra hundar är kvar i bilen. I alla fall så var det väl tur att hundarna inte var med när vi skulle åka vid lunch. Thomas hoppar in och jag står på sidan och väntar att han ska backa ut. Han drar igen dörren och jag hör ett klirrande. Hmm vad var det? Bakrutan ser lite konstig ut och jag tar ett kliv närmare. Det är ett hål! Hela rutan krackelerad!!! Tur vi har en lånebil från Tompas jobb. Vi har ju ännu inte köpt någon ny bil efter röda faran. Jaha, det var ju en snäll julklapp Chryslern gav oss. Speciellt när det är så många helgdagar och en sån ruta har väl ingen på lager. Detta gör det mycket svårt för oss att ta oss någonstans med alla fyra hundarna, men men det reder sig nog.
På eftermiddagen åkte vi sedan till storasyster där vi åt gott och bytte julklappar. Myste och hade en mycket trevlig och skön kväll.
Juldagen inväntade vi alla hem till oss. Mat igen, men nu bojkottade vi det mesta av julmaten och åt en massa olika pajer. Även denna dag blev vi mätta och belåtna. Lillasyster och hennes familj hade med sig sitt playstation, så det blev både spela och sjungande av abbalåtar. Sara slog mig, men jag vann över Johan ;) De sov kvar och annandagen bjöd på fint väder, så vi tog en tur ner på isen. Våra skridskor fick vara kvar hemma. Det är lite svårt att åka med hundar runt fötterna. Kanske blir det en tur idag istället!
Ha det gott och ett riktigt gott nytt år

tisdag, december 16, 2008

Det kom ett mail...

Efter att ha talat med datasupporten på Elgiganten och blivit måttligt irriterad så fick jag detta trevliga mail. Humöret blev bättre och jag beslutade mig för att inte låta en datasupport "störa" mig mer ikväll. Detta stod i mailet:

HUNDENS DAGBOK:

07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!

08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!

09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!

12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!

14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!

15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!

16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!

17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som
finns!

18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!

20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som
finns!

22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som
finns!



KATTENS DAGBOK

783:e dagen i fångenskap...

Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande
saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och
slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en

dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att
klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.

Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom
att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid
toppen av trapporna.

I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en
hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.

Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid
dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till,
så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var

en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag
är. Saker och ting går inte som planerat.

På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag
blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av
deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen
var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något
de refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad
detta är så att jag kan använda det till min fördel.

De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte
anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden
släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är
uppenbarligen efterbliven.

Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med
våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han
rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i
metallrummet är han för tillfället i säkerhet.

Men jag kan vänta.

Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...