Spårpremiär

Idag gjorde vi årets första spår. Det blev ett något längre appellspår med fyra apporter. Eftersom jag är lat av naturen, som båda vovvarna fick gå. Greia fick börja. Hon susade iväg mycket bra. På ett ställe blev hon störd av en katt som fick bråttom att springa ifrån oss. Den tittade hon efter ett tag innan hon sedan tog upp spåret igen. Det var inga problem för henne att komma ihåg vad hon höll på med. Alla apporterna tog hon klockrent. Mestadels gick hon i spårkärnan, men någon vinkel gick hon ur lite innan hon arbetade sig tillbaka. Jag är jättenöjd. Det var ju årets första spår och det klarade hon mycket bra.
Bobo fick också spåra. Efter att Greia tagit en pinne lade jag tillbaka den så att Bobo skulle få dem sen. Han blir så enormt glad när han får spåra. Det är ju inga problem med honom. Han följer dock Greias spår, så där hon varit av går också han av. Det gör dock inget. Greia är mindre glad när matte bara tar med sig Bobo. Hon satt hemma själv och grät hela tiden. Vi var ju säkert borta i 10 minuter!!!
På eftermiddagen var vi hem till storasyster för Angelica, hennes dotter på 17 år som fyller år den fjärde, men imorgon åker hon till USA så vi firade idag istället. Angelica ska åka iväg på långtur i tre månader till New Jersey. Det tror jag är en välbehövlig resa för damen och jag hoppas hon får uppleva en massa kul.