Nästan lite skämmigt

Jo, för idag var första gången för denna säsong som jag satte på mig långfärdsskridskorna. Det har bara inte blivit av tidigare, trots att vi har fin plogad bana bara ett stenkast från huset. Ja, nästan ett stenkast i alla fall. 10 minuter med sparken. Jag var nästan helt ensam på isen. Tog turen från Storsund till Ornässtugan, runt viken och tillbaka igen. Var ute ca 40 minuter. Det gick väldigt bra. Jag brukar få väldigt ont i vristerna, men idag tog det en stund innan de kändes av och det blev inte olidligt. Kände mig helt ok i benen och kunde utan problem sparka mig hem efter turen. Vi får väl se hur det känns imorgon...
Eftermiddagen var det dags för ridhusträningen. Klubben har hyrt ett ridhus sex söndagar framöver, så det är fritt fram att åka dit och träna. Vi passar då på. Detta var tredje gången. Då vi är ett 10-tal ekipage där inne samtidigt, så blir det superbra störningsträning. Greia fixar det riktigt bra. Vi har nu också tagit upp krypet igen. Det var ju där vi körde ihop oss i höstas och jag har inte tränat det sen dess. Nu har vi börjat igen och jag måste ju säga att det går väldigt bra. Visst har vi mycket att fila på, men hon fryser inte så som hon gjorde tidigare utan nu flyter det på. Ibland känns det som att vila är en bra medecin även i träningen. I torsdags hade vi skotträning på klubben. Jag la ingen platsliggning utan bara stod på sidan av. Först fick hon bara stå hur hon ville, sedan lade jag ner henne. Hon skötte sig utmärkt! Visst pep hon en del, men det var mest förväntan att få springa till skytten. Det var ju första gången på länge med några skott, så jag ville få lite pejl på hennes reaktion. "Vanlig" platsliggning har nu börjat stabiliserats. Tidigare reste hon sig lite hur som, men efter kursen med Sofie så har hon faktiskt legat. Matte har nu tagit av sig silkesvantarna, så det är väl bäst att lyssna, hoppas jag hon tänker ;)
Nu ska jag titta på Beck, sen blir det nanna kudden. Ha det gott!