Pust, suck och stön
Ja, så har det väl mest låtit om mig den senaste veckan. ½ onsdagen, hela torsdagen och ½ fredagen var jag väl helt veck, så då lät jag nog inte så mycket. Fredagen tog jag mig till skolan då det var avslutning och jag ville vara med och säga hej då och så där. Dessutom hade jag ju alla mina grejer att hämta och det var ju inte lite det. Packade in allt i bilen innan vi hade samling i Teatern. Lite uppträdande, rektorn sjöng och sedan var det utdelning av bokstipendier. Jag fick en bok om "Lantlif". Trevligt, det hade jag inte förväntat mig :)
Sedan var det samling i vårt klassrum. Ficka och avrundning. Tyvärr var det lite extra jobbigt för mig, då jag kände mig helt urblåst och hörde knappt vad som sas. Trots att jag satt kramförbud på mig själv, så var det några som inte kunde hålla sig. Jag hoppas verkligen att jag inte smittat ner dem. Sedan gav jag mig iväg hemåt. Väl hemma störtade jag i säng och som resten av eftermiddagen och kvällen. Hörde knappt när Thomas kom in i rummet och talade till mig. Lördagen var jag också däckad. Tur att jag sagt att Greia skulle få vila en vecka, så jag inte behövde ha dåligt samvete för utebliven träning. Då jag själv inte har riktigt tålamod med att ligga till sängs trots superdålig, så var jag ju rastlös de stunder jag var vaken. Men jag hade inget annat val än att ligga där jag låg.
Som morsdags-present fick mamma den äran att komma hem till mig och rasta mina vovvar. Thomas var i Avesta och jag orkade inte gå ut. Tur att hon är så snäll. Hon gjorde även iordning lite mat åt mig. Japp, bortskämd ;)
Nu börjar det se lite ljusare ut och jag orkar tom rasta vovvarna, så det verkar gå åt rätt håll. Fortfarande lite döv och matt i kroppen. Ska dock ändå ta det lugnt så det inte tar om. Nu vill jag ju vara pigg så jag kan njuta av SOMMARLOV!!!
Sedan var det samling i vårt klassrum. Ficka och avrundning. Tyvärr var det lite extra jobbigt för mig, då jag kände mig helt urblåst och hörde knappt vad som sas. Trots att jag satt kramförbud på mig själv, så var det några som inte kunde hålla sig. Jag hoppas verkligen att jag inte smittat ner dem. Sedan gav jag mig iväg hemåt. Väl hemma störtade jag i säng och som resten av eftermiddagen och kvällen. Hörde knappt när Thomas kom in i rummet och talade till mig. Lördagen var jag också däckad. Tur att jag sagt att Greia skulle få vila en vecka, så jag inte behövde ha dåligt samvete för utebliven träning. Då jag själv inte har riktigt tålamod med att ligga till sängs trots superdålig, så var jag ju rastlös de stunder jag var vaken. Men jag hade inget annat val än att ligga där jag låg.
Som morsdags-present fick mamma den äran att komma hem till mig och rasta mina vovvar. Thomas var i Avesta och jag orkade inte gå ut. Tur att hon är så snäll. Hon gjorde även iordning lite mat åt mig. Japp, bortskämd ;)
Nu börjar det se lite ljusare ut och jag orkar tom rasta vovvarna, så det verkar gå åt rätt håll. Fortfarande lite döv och matt i kroppen. Ska dock ändå ta det lugnt så det inte tar om. Nu vill jag ju vara pigg så jag kan njuta av SOMMARLOV!!!
3 Comments:
Skönt att höra att du kommit tillbaka till livet. Ta det nu lugnt så vi kan ses snart.
Abp
Men stackars dig som är och har varit sjuk! Nu kommer värmen och du har sommarlov. Fusk!!
När tävlar ni nästa gång?
Ha det gott
Vilken tur att Du är kvinna och tål lite grann! Tänk vad sjukt det hade varit om det varit en karl?!?!
Skicka en kommentar
<< Home